ett, två, trettitre, tvåhundrafyrtiofem

pip pip dagens i-landsproblem. Jag får verkligen ångest av att bara starta datorn. Innan jag ens har loggat in så ser jag det. "33 olästa e-postmeddelanden".
   Nu kanske du tänker att "oj, men det var väl trevligt den lilla flickan är populär och har fått 33 fina e-mail från sina översociala kompisar." men icke sa picke pö. Ifall jag bara en dag hade startat datorn och funnit 33 sprillans nya mail hade jag kanske inte fått ångest utan tänkt likadant som du men detta är inte av den sorten. Detta är en mailhög som har vuxit fram med tiden. En mailhög av mail som man drar sig in i det längsta för att läsa. Det är skräppost.
   Det började med bara ett eller två stycken och man tänker "jaja, dom kan jag ta och läsa någon annan dag. Det är ju trots allt bara två mail" men med tiden som man får allt fler mail så känner man tyngden på sina axlar bli allt svårare att bära tills man helt enkelt går in i ett slags förnekelse stadie. "Vadå 25 mail? det är bara en obetydligt siffra, jag har inga mail...". man liksom försöker låtsas att man inte ser det, men varje gång blicken snuddar vid dom brännande siffrorna känner man ett litet styng av ångest i magen.
    Det tråkiga med detta är ju förstås inte att man inte får läst sin skäppost. Det är att när det väl dimper in ett fint mail från en long lost vän så blir det bara ännu en siffra att lägga på mailhögen. För länge sedan har man ju börjat undvika att ens kolla i sin inbox i rädslan av att tvingas läsa eller blir fast med att radera alla 245 mail. Det skulle ju slösa alldeles för mycket på ens värdefulla tid. Så man offrar helt enkelt dom mail som är värda att läsa mot ångesten att slukas av alla andra skitmial som pockar på ens uppmärksamhet.
     Men nu idag mina vänner har jag fattat ett drastiskt beslut. Min 33-hög ska bort! Puts väck! Innan den bara skenar iväg och blir en 245:a (ja, jag känner faktiskt en som har det så svårt ställt). Min svåraste plågoande blir nog "Delta Airlines" som tjatar i ca 20 mail om skymiles och skit men jag har samlat styrkan, och jag råder alla med samma problem att följa mitt (för en gångs skull) goda exempel.

Over and out// Jennie

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0